Jeanskultur var namnet på det jeansvarumärke som jag och Örjan Andersson startade en gång i tiden. Ett varumärke helt fokuserat på tighta passformar. Dessvärre så blev det inte så gammalt, det var i starten på Lager 157 tiden och just tid var det ont om. Så livslängden på det varumärket blev tämligen kort. Örjan hann i alla fall jaga rätt på någon form av ormpräglat skinn som blev till etiketter och några prover hann vi få hem innan projektet begravdes. När projektet strandade jobbade Örjan istället vidare med sitt Weekend projekt ihop med Adam (Friberg) och min och Marias gamle prao (på Companiet vår fd butik i U-hamn) Hampus Jonsson. Weekend blev Weekday och efter några tuffa månader för Weekday så såg CheapMonday dagens ljus. Ett varumärke helt fokuserat på tighta passformar… resten är som man säger historia. Så kan det gå. I bästa recycle anda så har nu har det gamla varumärket fått bistå med namnet till den nya jeansfolder vi håller på att ta fram, ”Jeanskultur ” där vi berättar lite om Lager 157´s syn på jeans etc. Fortsättning följer.

Fick nya Outside i brevlådan för ett par dagar sedan. Läste bla om Clay Marzo. Att han är en av världens mest talangfulla surfare är inte det enda som gör honom speciell. Han är dessutom diagnostiserad innehavare av ”Aspergers syndrom”, en form av autism. När man läser hans historia så slår det en hur mycket det egentligen krävs för att nå sina mål. Det är ingen promenad i parken. Inte för någon. Aldrig. Det krävs engagemang och energi. Det krävs vilja att jobba lite hårdare. Det krävs ödmjukhet att se sina kollegors kvalitéer. Det gäller oavsett vad det handlar om. Det kan vara surfing eller om att bygga en helt ny typ av energifylld butiksverksamhet. Eller det kan handla om att växa som människa. Oavsett vad, så krävs ett engagemang som går utanför ”standard”. Alla som försöker bryta igenom sina mentala barriärer är värda beundran. En av dem är Clay Marzo.

Var på en tur till Sågmyra i förra veckan. Vi skall ju uppgradera butiken däruppe. Det är inte utan att det gav en hel del energi. Givande diskussioner med Kimmy , aka ”mr 100″, och spännande snack med kunder på stan i Falun. Vi gör en massa bra saker däruppe men vi har också en stor outnyttjad potential. Det är verkligen en fantastisk byggnad och en helt unik miljö däruppe, med ett optimalt läge för alla Sälen turister kommandes från Stockholm att stanna till på. Lägger man sedan till all den sommarturism som Dalarna har så blir det riktigt spännande. Och då har vi inte ens nämnt det viktigaste. De lokala. All bra verksamhet drivs av en stark kraft inifrån. Därför är det i det lokala som det måste börja. Sågmyra, Gopa, Bjurs…  Lite som Leonard Cohen sjunger, fast ändå på något sätt lite annorlunda -”First I take Manhattan then I take Berlin..” Det skall bli kul att se vad vi kan göra tillsammans.

Banksy, en av världens mest ansedda gatuartister åkte till Palestina och målade nio graffitikonstverk på muren som skiljer dess invånare från omvärlden. Ett modigt projekt minst sagt. Men är det inte så att vi alla har murar som skiljer oss från omvärlden,relationer och från egen utveckling? Banksy vågar ställa det på sin spets. Gör jag? Gör du?

Idag var jag på kontoret och vi jobbade tillsammans med framtiden. Hur gör vi saker bättre? Hur hittar vi vägen till en ny nivå?,  var frågor som vi arbetade med ur lite olika perspektiv. En som jobbat hårt med att utveckla sig och sitt uttrycksätt är Danny MacAskill. Som cyklist kan jag inte annat än ta av hatten . En kille värd att inspireras av.

Träffade via Jonas Ivarsson, Niklas Bergh igår, en av killarna bakom 12/157. Han pratade om en site som heter Defekt. Där hittade jag det här klippet om skatebordaren mm, Ed Templeton. Den gode Ed visar att man kan ha mer än en sträng på sin lyra…

Han kommer från Katrineholm, inte långt från Hälleforsnäs. Imorgon spelar han på ”Where the action is”. Erik Hassle.

Varumärken kommer och går. Jag funderar på om man kanske kan läsa av vart samhället är på väg genom att studera nya varumärken? nja, kanske inte… Hursomhelst så lanserar den gamle nittitalsikonen Liam Gallagher från Oasis en ny klädkollektion, ”Pretty Green” med hjälp av bla en film på Youtube. Vad sägs?

Tog en ganska lång cykeltur igår. Efter två och en halv lugna timmar i naturen kom jag fram till familjens stuga för det planerade fikastoppet. Jag gjorde mig lite kaffe och en knäckemacka och hittade till min glädje lite sill i kylen. Så satte jag på lite musik; Tomas Andersson Wij. Musiksveriges kanske mest paradoxala artist. Djup och yta möts och nästan kraschar i hans artisteri. …”det du räds drar du till dig och det du jagar glider undan, det du vill äga kommer ändå att äga dig…” (Oroshjärta /TAW) . 

…heter namnet på filmen om Dylan som gjordes 1965. Jag vet,det är mest gubbar som lyssnar på Dylan och hans konserter är ganska överskattade rent musikaliskt, men han fortsätter att inspirera. Går sin egen väg. Att studera hans karriär är lite som att studera livet. Det går upp och det går ner. När inspirationen måste jobbas fram så funkar det bra för en gubbe som mig att lyssna/kolla på Dylan. Videon är en av de mest klassiska där Dylan i centrum leder oss genom låten med sina plakat. men frågan är om inte det intressantaste händer i kanten av bilden. Vad håller den skäggige mannen på med egentligen? Don´t look back.